Under mer än tio år har Västra Götalandsregionen stöttat utvecklingen av innovationer från den marina forskningen. Det började kring millennieskiftet med enskilda projekt, t ex stöd till samverkan mellan forskning och företag kring miljöanpassade bottenfärger. Det första samlade greppet togs i projektet Tjärnö Innovationssystem, TIS, som byggde vidare på erfarenheterna från Tjärnö Center of Excellence. TIS växlades upp till ett projekt – Mare Novum – som inte begränsade sig till Tjärnös marinbiologiska station och norra Bohuslän utan också omfattade havsforskningen i Göteborg och på Kristineberg.
(Även innovationsutveckling som vilar på marinteknisk forskning och sjöfartsforskning stöds sedan länge av Västra Götalandsregionen, t ex kompetenscentrat Lighthouse – men i detta sammanhang begränsar jag mig till innovationsutvecklingen vid de naturvetenskapliga institutionerna på Göteborgs Universitet).
För Västra Götalandsregionen handlar Mare Novum om att vidareutveckla det maritima näringslivet i Bohuslän som har uråldriga traditioner. Vi tror att näringslivsutveckling skall baseras på nya kunskaper och att den skall vara hållbar. Samarbetet med Göteborgs Universitet skapar förutsättningar för just kunskapsbaserad hållbar utveckling.
Naturligtvis bygger Mare Novum också på att man skall bygga vidare på det maritima näringsliv som redan finns på västkusten. Det kustnära fisket, kustturismen, båtvarven och marinorna, är moderna näringar med historiska rötter som kan vidareutvecklas med hjälp av ny kunskap om havet.
Ny kunskap – nya näringar
Men den viktigaste rollen kan forskningsdriven innovation spela när det gäller framväxten av nya näringar. Eftersom det oftast saknas en stark industri med produkt- och processutveckling inom dessa områden får det forskningsbaserade innovationssystemet en så mycket viktigare roll. Men i avsaknad av en upparbetad marknad och i distributionskanaler måste man räkna med att det är en lång och krävande process som ställer stora krav på uthållig finansiering. Ett tungt ansvar vilar på offentlig finansiering eftersom de privata aktörerna ofta saknas.
Det finns flera mer eller mindre nya verksamheter där Mare Novum kan spela en aktiv roll för framväxten av en ny näring. Mare Novum deltar i flera vattenbruksprojekt längs kusten, främst med inriktning på musslor och ostron. I samverkan med norska och danska aktörer pågår ett projekt – Blue Bio – som handlar om att ta vara på nyttigheter och värden som finns i mikroalger. Användningen av mikroalger som råvara inom industrin bedöms ha stor potential inom till exempel områdena livsmedel, foder, läkemedel och bioenergi.
Från forskning till praktisk kunskap
Ett annat område där havsforskningen spelar en allt viktigare roll är själva förvaltningen av havet. Det handlar om att ta fram och förmedla kunskap som kan användas av kommuner, länsstyrelser och andra som har ansvar för tillståndet i havsmiljön. Det handlar om att följa tillståndet genom tillgång till robusta och användbara verktyg som gör det billigare och effektivare att bokstavligen hämta kunskap från havet. Även på detta område sitter forskningen på den viktigaste kunskapen – och utmaningen är att göra den kunskapen tillgänglig på affärsmässiga villkor.
Kustkommunernas roll
Det finns en annan aspekt av Mare Novum som gör projektet unikt. Det är samarbetet med kustkommunerna i norra Bohuslän. Gemensamt för dessa – Strömstad, Tanum, Lysekil och Sotenäs – är att de är beroende av havet och att deras framtid som attraktiva kommuner hänger på det hållbara nyttjandet av havet.
Detta är kommuner som historiskt åkt ekonomisk berg och dalbana i takt med att sillen kommit och gått längs kusten. Idag har de stabil tillgång till råvara i kustfisket och fiskberedningen, och dessa näringar utvecklas positivt i och med konsumenternas ökade medvetenhet om smakupplevelser och kvalitet såväl som näringsinnehåll. Kommunerna är också beroende av havsmiljön för besöksnäringens utveckling. Den obrutna marina traditionen ända in i modern tid har gjort att det vuxit fram en insikt om hur mycket havet betyder för Bohuskustens framtid.
Kommunchefen i Lysekil, Lena Fischer, uttryckte sig så här, angående betydelsen av att knyta ihop havsforskningen med kustkommunernas utveckling:
”För kommunerna i kustzonen är den nära kopplingen till forskning och innovationer med anknytning till havet av helt avgörande betydelse för en livskraftig näringslivsutveckling. Vi befinner endast ett litet uns i starten av en sådan (…) Västsverige består av sina 49 kommuner som skall bygga en framtid. Här har havsfrågorna en mycket framskjuten plats för oss alla när det gäller tillväxt. Vi bör därför stärka kopplingen mellan universitetet, regionen och kustkommunerna för att bli så progressiva som utvecklingen kräver.”
